Fussball

Såhär i efterhand skulle jag såklart inte ha övertalat Goesta att följa med och spela Trädgårdscupen, men den var ju på Hjorthagen. Gräs. Det är man inte bortskämd med i Stockholm. Så vi var laddade. Bakfulla men laddade. Varken jag eller Goesta kom in rätt i första matchen. För min del innebar det att jag släppte in två riktiga skitmål, för Goestas del att hans underarmsben lades omlott. Det såg ut att göra helt jävla förjävla ont. Han blev liggandes på planen i säkert en halvtimme innan ambulansen kom. Vi la is på armbågen och Jakob frågade om det fanns någon läkare i publiken. Ja det finns säkert en läkare i något av lagen Mosebacke, Disco Stockholm eller Beneath FC. Men det var ju snällt att fråga. När ambulansen till sist kom och bar bort honom applåderade hela cupen. Det var också snällt.

I övrigt gjorde jag två riktigt bra matcher, men på bekostnad av mina ben som var så illa åtgågna att jag inte kunde stå på dem, än mindre använda dem till att spela fotboll. Och nu är jag utelåst. Min nyckel fungerar inte så jag gick hem till Goesta och agerar världens sämsta hemsamarit. Hittills har jag gett honom tre cigg och gått och köpt en fryst Dafgårdsmiddag.