Vapenvila

Nej inte så dramatiskt kanske. Snarare någon slags seminormalisering av vårt förhållande. Jag vet fortfarande inte var det kommer sluta, men jag fick i alla fall hålla om henne inatt.

Jag tog mod till mig igår och bad henne vara någon annanstans när jag skulle hämta mina kläder. Eftersom hon är hon stod hon och rökte ut genom fönstret när jag kom hem. Jag fick röka i soffan och vi pratade. Pratade sådär som vi borde göra mycket mycket oftare egentligen. Om rädslor, åldersnojjor och tillkortakommanden. Om varför vi är med varandra trots att vi antagligen behöver litium båda två. Vi kom överens om att jag skulle sova i vår lägenhet och hon hos sin mamma den här veckan. Egentligen borde vi verkligen göra det så vi hinner sakna varandra på riktigt, men jag vet inte om jag har självdisciplin nog att pusha för det. Jag skulle kunna lösa det med att dricka vin tills jag kraschar på Goestas soffa inatt. Han har stor 26-årsfest med mycket fylla och prat om ålder. Alla som har möjlighet är hjärtligt välkomna dit. Fråga efter Bolivars lista i dörren och säg att ni heter kryss.

Spybar är mer och mer på väg att diskvalificera sig från min utelivsrepertoar. Vi slet arslet av oss för att arrangera festen folk fortfarande håller som höjdpunkten sedan nyöppningen. Innan vår och de andras fester den veckan var Spybars ambitioner något man smålog åt. Det var det inte efteråt. Så varför blir vi nonchalerade och nedprioriterade varje gång. Jag ska inte behöva ropa på Johan varenda gång. Johan som dessutom varje gång tolkar det som att jag förväntar mig att gå före i kön för att jag har jobbat åt honom ett par veckor förra sommaren. Han måste tro att jag är helt dum i huvudet. Men det är inte vad det handlar om. Igår stod en tjej och stönade om att klockan var tio över tolv och Rodeo-listan gällde bara till tolv. När vi hade köat sen tjugo i.Hon hade ingen aning om hur nära hon var att bli så utskälld att hon fått sova med lampan tänd. Tur det.