Cowboys

Såg Brokeback Mountain igår. Jag trodde absolut inte att den skulle röra mig som den gjorde. Homosexuella cowboys liksom... det är ju ett South Park-skämt (avsnittet när filmfestivalen kommer till stan)! Men tji fick jag. Men mer än en kärlekshistoria kändes den som en studie i ensamhet. Det är helt vidrigt att sitta och titta på Ennis när han försakar allt som gjort honom lycklig för att han inte ser några andra utvägar. Jag är hur som helst imponerad. Jag blev väl antagligen den allra sista som såg den, men om ni inte har sett den borde ni göra det.

Lite mer positivt är att vi snart är klara på jobbet igen. Efter ytterligare två månaders pendlande mellan hopp och förtvivlan. Jag får nog helt enkelt acceptera att det är så mitt jobb ser ut, för det finns inget som tyder på att det skulle bli annorlunda nästa vända.

Det ska bli kul att se vad Norrlands Guld har gjort med skorna på Reeboks The Artery Tour. Men det osar desperation om Reebok. De använder en död konstnär i sin reklam för att ge något slags sken av "cred", och hela The Artery Tour är tydligen initierad för att visa att "Reebok hänger med"Vill man visa att man fortfarande har koll betyder det i allmänhet att man inte har det, men skorna kan ju bli fina ändå.