onsdag, januari 18, 2006

Jag vill bara ha om dom vill ha!

Människor är små varelser. Aldrig har väl illröda och turkosa skidjackor med päls varit så populära som i början på 2000-talet. Inte för att de var snygga eller varma, utan för att de kostade 6000:- och det tydligen fanns folk som hade råd med dem. Självklart skulle man vara en av dem, annars var man ju en av de som inte hade råd.
Beteendet är på sin höjd irriterande i det lilla vardagliga. I det stora får det naturligtvis långt större konsekvenser, men människans litenhet går att finna även här. Ta kolonialismen. Vad skulle Sverige med S:t Barthelemy till? Eller en löjlig hamn i Ghana, trots att vi inte hade en bråkdel av den infrastruktur som krävdes för en lönsam slavhandel (det här var innan man importerade sina prostituerade från andra kontinenter, avkastningsmöjligheterna hade säkert sett annorlunda ut idag)? Tror ni Tyskland kunde räkna hem sina investeringar i Namibia, en plats så förtorkad och bortglömd att ni antagligen mindes just nu att det finns ett land som heter så? Jag är också väldigt nyfiken på vad den långsiktiga strategin var, när Italien på 1940-talet (!) bestämde sig för att kolonisera... håll i er nu... Afrikas horn! Vilken guldkalv har inte det området visat sig vara de följande decennierna?

Ibland blir det rent komiskt. Som när Brasilien blev Brasilien. Portugiserna brydde sig inte särskilt mycket om sin djungelkoloni till en bröjan. Särskilt inte sedan man utrotat brasilträdet, det enda man hittat av värde dittills. I Frankrike hade hugenotterna ett rent helvete vid ungefär samma tid. Svek och halshuggningar avlöste varandra. Man bestämde sig alltså för att söka lyckan på annat håll. Valet föll på södra Brasilien. Där kunde man leva i frid, odla sin mark och tolereras trots att man var protestant. Tills Portugal fick nys om det. Trots att man i princip helt dömt ut och övergett Brasilien som värdelöst, fick det ju vara måtta på de franska övertrampen. Man skickade alltså båt efter båt lastad med soldater, tvärs över Atlanten (det är till och med längre än det ser ut, strömmarna gjorde på den tiden att man var tvungen att slå en lov ner till Kap Verde-öarna innan man kunde korsa havet) för att jaga bort inkräktarna. Det gjorde man, men fransmännen gjorde motstånd. Byggde fästning efter fästning som portugiserna tog över och var tvungna att hålla säkra. Fler soldater skickades alltså för att bemanna fästningarna. Till sist hade man jagat fransmännen hela vägen upp till Tordesillaslinjen, ungefär där dagens Surinam ligger. Eftersom den andra sidan Tordesillas-linjen tillhörde Spanien (Påven delade på 1500-talet helt sonika upp hela jorden i en spansk halva och en portugisisk. Gränsen döptes till Tordesillas-linjen efter staden där beslutet togs), sket portugiserna hädanefter i fransmännen, som grundade dåtidens Franska Guyana (Guyanorna har bytt plats lite grann sen dess, jag har inte full koll själv ska jag erkänna).

En annan gång ska jag berätta för er om Påvens Fisk.

Inga kommentarer: