På fredag börjar det. Det är samma visa varje gång. Först är det sex månader kvar, sen är det halva vårsäsongen och helt plötsligt har du bara fem jävla dagar på dig att trycka ner dina förväntningar, handskas med fjärilarna i magen och halsen och försöka fungera som en hyfsat normal om än lite spattig människa den sista veckan. Inte en lugn stund. Olof Mellberg mejar ner Andreas Isaksson och står och sparkar på honom efteråt (nice lagkaptenswork asshole). Zlatan missar mål som om han slagit vad med nån. Niklas Alexandersson verkar bli högerback. Englands fasta situationer tornar upp sig som Mordors murar ju mer matchen närmar sig. Vi har Olof "Smash it" Mellberg därinne. Och Teddy Lucic. Statistik kan tala både för och emot att vi ska ta oss ur den matchen levande.
Goesta skrev förtjänstfullt om Hugo Boss-tillställningen. Jag har inget att tillägga mer än att de kanske skulle kunna räkna ut att en del av deras typ 1000 besökare kan vara vegetarianer. Jag är trött på att få sörpla gaspacho eller äta bara bröd medan mina medbesökare kan knosa in tre sorters kycklingvingar och sushi. Död åt cateringfirmor utan vegetariska alternativ.
Helgen har jag ägnat åt min flickvän. Vi har läst högt för varandra ur Änglar & Demoner, promenerat, shoppat, ätit alldeles för mycket godis och snacks och bara legat på varandra som två solbadande varaner. Mycket trevligt. Oftast är det så mycket annat som ska hinnas med på helgerna. Det ska supas och fikas och solas i parker och träffas bekanta och gud vet vad. Det känns som att jag börjat hinna med mer och mer av det i veckorna. Intresset för utgång är dessutom nere på typ noll så jag har faktiskt tid att inte göra något alls just nu. Underbart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar