5 öl och ett blogginlägg

Goesta fick precis order att gå ut i vardagsrummet. Jag kan inte skriva med folk kikandes över min axel. Inte för att jag har något att skriva. Det som borde oroa ligger väldigt långt bak i mitt huvud. Det kanske gnager lite. Men bara som en lämmel, aldrig som en hungrig råtta. Det kan vara ölen. Det är säkert ölen. För inte är jag slut redan? Har jag kapitulerat inför memyselfandigenerationens definition av kärlek? En trestegsraket ut i AnaKata. Fan heller. Lutheransk arbetsmoral och bitvis dålig stämning. Det är kärlek. Så bygger man fotbollslag, så bygger man lag och så bygger man lycka i tvåsamhet. Men vem ska jag förklara det för?