Ibland tillåter jag mig att hoppas

Igår var en sån dag. Han var ju magnifik såklart, men det var något mer. Något som fick mig att se bortom alla skrattretande varianter på småländska, bortom pulvermosiga mustascher och slitna skinnjackor. Jag blev knappt sur när en tjock gubbe med kikare knuffade bort mig för att jag skymde sikten. Det var verkligt stort igår. Att se ett fullsatt Globen göra soulfingers. Att höra refrängerna rulla som jag inbillar mig att dom rullar på Anfield. All kärlek. Kärlek till en man som man faktiskt inte kan missförstå. Det måste ju betyda att det finns massor med hopp. Alla strupar som vibrerade i takt med att han satsade allt på rött i Atlantic City, gick ner till floden, tände ljus för oss, besjöng musikens moder (New Orleans). Vi är fortfarande ett land som vill något. Det är så lätt att glömma det om man bor i Stockholm. Men Stockholm är inte Sverige. Och jag är inte stockholmare. Men ibland är jag fruktansvärt stolt över att vara svensk.

Barnflickor, husbåtar, barn, aphandsaskkoppar. Vi rear ut rubb och stubb just nu. Barn att knulla eller uppfostra, nemas problemas. 500 för knull, några mille för att uppfostra. Bara att kasta dartpil på mitten av kartan och se vad det blir. Liza Marklund försökte faktiskt göra någon slags poäng av hela sörjan i Aftonbladet igår. Hon landade som man så ofta gör i hur komplicerade saker faktiskt är. Så ge fan i att diskutera ungjävlarna på individnivå och börja prata jordbrukssubventioner och strafftullar. Men det är ju inte så jävla löpsedel. Jag är inte heller så jävla löpsedel. Knappt ingressmässig. Såsar och surar och klinkar på min osynkade jävla keyboardjävel som inte fungerar hur mycket jag än vrider på latencyn. Äter chips som om de vore chips och tröstar mig med Young Jeezy när tristessen smyger sig på. Kukhöst. Hittade en bok som jag hade tålamod att läsa och glömde den givetvis hos Adam som jag skulle vilja hinna och orka hänga mer med. Gick på Kingsize-release och det kändes som att jag hälsade på. Skärpning kukhuvud. Gå inte och lek fashionisto och känn dig främmande. Måste kompensera med att göra ett par MOP-beats. Om jag får kukklaviaturen att fungera. Det lär jag inte få. Får göra Kalle Anka-beats med Kanye-komplex istället. Vad är väl en analogsynth om man måste kvantisera allt analogt ur den? Impotent kanske, för att spinna vidare på min kukdag. Kommentera något då! OK någon borde örfila upp den där kärringen som Kongovalinterjvuade nån stackare som trodde att han skulle få analysera. Så fan heller, han skulle få berätta hur farligt det är i Kongo. "Det har gått väldigt lugnt till faktiskt" sa han. "Men hur är det att hålla val i ett så oroligt land som Kongo" sa hon. "Det har inte varit några problem hittills" sa han. "Det är ju väldigt mycket oroligheter i Kongo, hur har det påverkat valet tror du" sa hon. Och så höll dom på. Arslen. Och Goesta och Gynning. Han menar säkert väl. Men om subban känner sig trakasserad av en uppskattande kommentar för något hon obviously har investerat pengar i att förbättra, så tycker jag att hon ska ge fan i att tafsa gymnasister på kuken. Really. Nu ska jag äta falafel och räkna fan med att det blir vev om dom snålar på feferonin. Det är en sån dag idag. Men jag ska i alla fall se Bruce ikväll. Det ska inte ni. Sug kuk.

Mo Fiyah!

Oavsett om det är Jeanne d'Arc, Paris eller Paris eller Paris som brinner, så brukar elden sprida sig snabbt när det brinner i... Paris (det brinner verkligen alltid i Paris). Här i Stockholm vore det välbehövligt. Förutom uddlösa Reclaim The City-tomtebloss så har det inte brunnit här på väldigt väldigt länge. Det börjar bli dags. Dags att sätta fyr på äckeldyra, gömslöddretdesignade Plattan. På alla antimänskligheten-SUV:ar. Släng in en tändsticka på Timbro och jag lovar att all metangas därinne kommer bjuda på ett sjusärdeles fyrverkeri. Se till att dom har gått hem bara, sumpliberaler ryker något fruktansvärt. Fyll på med T-gul i din drickerduursåhärsnyggflaskakandualdrigvaraalkis-vodka och lyra in den på vår horigaste kvällstidnings redaktion. Bränn den äckliga sociala folktillvänsterfätillhöger-slussen Kista Galleria. Bränn hela Kista Stadsdelsförvaltning faktiskt, som inte tror att vi ser det perversa i att gallerian ser ut som gallerian gör, och Husby ser ut som Husby gör. Släng in en handgranat och en femma i spärrbåsen nere i tunnelbanan, så har du både gjort dig av med ett problem och lagt din del för hela året om vi skulle skattefinansiera istället. Sätt eld på något. Mer eld.

Lucky Thief Vernissage

På Galleri Kocks, ett stenkast från min bunker, har Lucky Thief hängt upp och ställt fram. Precis som förra gången ser det faktiskt oförskämt bra ut. Kocksgatan alltså, klockan 16 alltså, öl vin och afroskandinavisk konst alltså. Inget jävla etno alltså. Be there.

Ibland saknar jag verkligen Local League

Local League var vad en av våra vänner gjorde när han hade för mycket ledig tid. Ett internetforum som låg 2 år före sina konkurrenter i funktionalitet. Användarantalet hölls nere genom restriktioner och dålig attityd mot nykomlingar. Men vilka diskussioner. Trots att jag inte kommer ihåg några exakta formuleringar och trots att det verkligen är flera år sen jag läste det, kan jag börja skratta högt för mig själv när jag tänker på proffsboxningsdiskussionen mellan Goesta och Kalle Boman. Finns Local League backat nånstans?

Loso's Way

Fabolous har alltså blivit skjuten.

Bara i låret visserligen, så jag hoppas att han är OK. Allt annat vore fruktansvärt. Jag kan inte komma på någon annan rappare som har gett mig så mycket som Fabolous. Skratta ni. Men lyssna på Get Smart och hur han blir avsugen genom hela USA. Lyssna på hur hans foes "get shells in your stomach like you ate pasta for lunch" på Click & Spark.

Och ingen kommer undan med smöriga duetter som Fabolous. Trade It All med Jagged Edge. So Into U med Tamia. Baby med Mike Shorey. Såsigt som fan, det medges, men det outsinliga flowet, sänkammarrösten och en verklig högtrycksspruta full med oneliners. Han äger verkligen.

Men jag har varit lite orolig några dagar nu. Det började med att jag hittade det här klippet på Youtube. Han är uppenbart påverkad av något, och lite av hans livsviktiga självförtroende verkar ha försvunnit. Lite som Zlatan. Och Real Talk var, förutom en 4-5 låtar, något av en bagatell tyvärr. Det betyder inte att ni inte ska ladda ner Can You Hear Me, Do The Damn Thing och In My Hood. Bara att jag har högre förväntningar på Brooklyn's Finest.

Seriefigurer

Jag har inte skrivit så mycket om politik efter valet. Någonstans får det ju vara nog liksom. Jag beundrar helst rättshaveristerna på håll. Men det har varit väldigt svårt att hålla sig på sistone. Samtidigt lätt. Jag har inte behövt påpeka det absurda i våra fd ministrars uppenbarelser. Den som nu borde sättas åt, hårt, är Fredrik Reinfeldt. Hur kunde han låta sin regerings första vecka helt gå till spillo på sån här dynga? Trodde han att det kanske skulle lösa sig? Att de trots slavar i källaren och total maktfullkomlighet kanske skulle kunna sitta kvar? Vilka tror han egentligen vann valet åt honom?

Han skulle såklat inte ha rekryterat dem till att börja med, men när det klavertrampet ändå var gjort skulle han ha avskedat dem så fort oegentligheterna kom upp i ljuset. Inte lämna dem ensamma med mediadrevet en hel vecka som två harar i ljuskäglorna. Ovärdigt, pinsamt och totalt inkompetent.

Jag kan inte säga att jag är särskilt entusiastisk inför tanken på ett nyval när det inte ens finns en socialdemokratisk statsministerkandidat, men det behövs inte särskilt mycket för att fälla den här regeringen just nu. De avmagnetiserade backup-banden som låg där avmagnetiserade backup-band brukar ligga är en bit på väg. Ett nytt spexigt kollavadjagtrolladeframurröven-namn på de lediga ministerposterna skulle vara ett annat.

Och de har inte ens börjat leka med lagförslag än, de har bara berättat vad de gör på sin fritid.

Fredag den 13:e aint got shit på Söndag den 15:e

Skitdag. Kukdag. Rätt mysigt ändå. Fan alltså att det ska vara så totalt omöjligt att hitta någon slags liten spets att balansera vattenpasset på. Ett vattenpass i fritt fall är ju helt oanvändbart. Som vattenpass i alla fall. Det kanske möjligen kan göra någon illa när det landar.

Om Goesta och Gazebo gör så gör jag. Utan eftertanke.

FOUR JOBS YOU'VE HAD IN YOUR LIFE
1. Brevbärare
2. Telefonförsäljare
3. Account Manager
4. Mediasäljare

FOUR MOVIES YOU COULD WATCH OVER AND OVER
1. Old School
2. The Big Lebowski
3. Brewsters Miljoner
4. Nightmare Before Christmas

FOUR CITIES YOU'VE LIVED IN:
1. Nyköping
2. Stockholm
3. Växjö
4. Hilversum

FOUR TV SHOWS YOU LOVE TO WATCH
1. Entourage
2. Fox & Friends
3. Project Runway
4. Idol

FOUR PLACES YOU'VE BEEN ON VACATION:
1. Paris
2. London
3. Warszawa
4. Antwerpen

FOUR WEBSITES YOU VISIT DAILY:
1. Davey D
2. Ania
3. Donnie Donut
4. Blogg Bolivar

FOUR OF YOUR FAVORITE FOODS:
1. Quornfärs och spagetti
2. Pastasallad m. äpplen, osttärningar, sparris och creme fraiche
3. Kantarellcrepes
4. Davids rotfruktssoppor

FOUR SCHOOLS YOU'VE ATTENDED
1. Kungsgårdsskolan
2. Kulturama
3. Stockholms Universitet
4. Växjö Universitet

FOUR THINGS IN YOUR ROOM:
1. Jordglob
2. Kablage
3. Böcker om saker som har hänt
4. Smutsiga strumpor

FOUR THINGS YOU ARE WEARING RIGHT NOW:
1. Svart White Space-tröja
2. Svarta Etienne Ozeki-jeans
3. Grå och blå Umbro-skor
4. Lila sjal

FOUR PLACES I'D RATHER BE RIGHT NOW:
1. I sängen
2.På väg
3. På fest
4. På markplan

One some "Now you see me, now you don't".

Den här jävla slentrianen. Vips är den där, vips är den borta. Och filtret. Skitfiltret som sållar bort all skit och skitar ner allt annat. Till sist blir allt skit. Jag skulle vilja orka lite mer. Vara lite gladare, lite ledsnare. Lite vaknare liksom. Nu sitter jag här med dålig hållning och vitaminbrist och har inga önskemål alls vad gäller resten av dagen. Möjligen tystnad. Jag skriver inte heller, som ni kanske har märkt. Jag har ju någon slags vag ambition att vara lite relevant här på bloggen. Det finns andra med mycket mindre integritet än mig som är mycket bättre på att sprätta hjärta och stänka hjärna över tangentbordet.

Jag tror att det kan vara sakernas tillstånd till viss del. Det är ganska nyligen jag har börjat läsa forum som Resume och Expressens kommentarer. Börjat läsa bloggar och bloggkommentarer. Jag är inte yngre än att jag har en lite skeptisk inställning till såna där nymodigheter.

Jag blev överrumplad när jag såg all dumhet. Kvantiteten liksom. Jag har ju vetat att det finns riktiga arslen såklart. Praktsvin. Men att de är så många och framförallt att de så ogenerat tar plats. Det var något nytt. Det har börjat lägga sig lite nu, nyhetens obehag. Men även om det känns viktigt känns det just nu inte så kul att skriva i det här forumet. Jag tänker inte göra en Isobel och sörpla glada tillrop i tre veckor och sen komma tillbaka. Jag tänker inte sluta blogga. Men poletten trillade precis ner. Jag tycker inte bättre om vanligt folk bara för att de råkar uttrycka sig på internet.

Mansmän pt 2

Trenchcoats och färdigslitna stövlar i all ära, men för den ambitiöse mansmannen finns egentligen bara en stig att vandra. Det är mörkt och fuktigt, men det finns inga genvägar. Rättshaveristens mörka vansinne är den ultimata förfiningen av heteronormativ manlighet. Jag bidar min tid just nu, men så fort en oförrätt av tillräckligt allvarlig art drabbar mig så skrider jag till verket. Ni kommer hitta mig motionerandes i Stadshuset, opponerandes i kammarrätten, jag kommer synas på insändarsidor i hela landet och starta en hemsida där jag löpande rapporterar om framsteg i min kamp mot det orättvisa i till exempel en avslagen bygglovsansökan.

För er som vill följa mig finns ett par riktlinjer:

- Använd ett raljant och dominant språk som ligger lite över er förmåga. Då ger ni det uppblåsta och verklighetsfrånvända intryck som är så viktigt för en rättshaverist.

- Välj er hjärtefråga med omsorg. Här gäller det att hitta det stora sveket i det lilla. En bot för att du cyklade utan lyse när det var ganska ljust ute är bra. Eller en bortbyggd parkeringsplats. Det viktiga är att det inte har drabbat någon annan än dig, inte drabbat ens dig särskilt hårt men att du kan knyta det inträffade till civilisationens slut.

- Knipsa av banden. Om det inte löser sig självt genom din nyfunna passion måste du vara hård mot dina vänner. Du har fått ett högre syfte nu och har inte tid att springa runt på stan och dricka espresso längre. Isolation och koncentration är dina nya ledord.

- Bygg en bas. Du kommer snabbt märka att även utan dina vänner tar staden alltför mycket av din tid och energi. Den målmedvetne rättshaveristen ger upp allt det där och finner sitt nya hem i skogen.

Sådär. Who's with me?

Bolivar, nyskolastikern

Nog vet jag att jag är ganska katolskt orienterad i mitt moraliska tänkande (den protestantiska uppväxten till trots) men det här var lite av en överraskning. Testet hittade jag hos Isobel, gör det vettja!

Aquinas 100%
John Stuart Mill 86%
Jean-Paul Sartre 80%
Aristotle 79%
Jeremy Bentham 79%
Stoics 74%
Nel Noddings 73%
Ayn Rand 72%
Kant 72%
David Hume 70%
Prescriptivism 61%
Cynics 59%
Spinoza 59%
Plato 54%
Thomas Hobbes 53%
St. Augustine 51%
Nietzsche 50%
Ockham 31%
Epicureans 27%

Den besvärliga majoriteten

Cecilia Stegö Chilo. Lär er namnet. Det är vår nya kulturminister. Det är en intressant uppgift hon har framför sig. I en intressant tid. Vi är nämligen i full färd med att montera ner våra kulturella institutioner genom att ignorera dem, och jag ser inte hur kulturministern inom ramen för alliansens politik ska kunna göra något annat än att fortsätta på den inslagna vägen.

Hur ska man i en statsbudget motivera mångmiljonstöd till Nationalmuseum, Ostasiatiska Museet, Etnografiska Museet och 10-tals andra, när ingen går dit och tittar? Hur ska man förklara för skattebetalarna att rent objektivt är det här värt våra skattekronor, kvartersteatern är det inte. Och vari ligger skillnaden? Finns det längre någon skillnad? Ska vi strypa kulturstödet helt och hållet? Det kanske vi ska?

Ut med det på auktion, och använd pengarna till att subventionera replokaler. Levande artister genererar nästan alltid större skatteintäkter än döda, och popartister nästan alltid mer än kompositörer.

Det jag egentligen vill komma fram till här är att ett kulturliv i Sverige som helt är utelämnat åt marknaden, blir fruktansvärt konformt och fattigt. Men i längden är det ohållbart att satsa så mycket pengar på något som så få är intresserade av. Lika ohållbart är det att vårt ointresse blir långvarigt. Populärkultur är nämligen hemskt usel på att lämna bestående avtryck. I vår hysteriska massproduktion av ögonblicksupplevelser är vi på väg att bli lika anonyma för framtiden som bronsåldersmänniskan.

Vi måste fråga oss själva om det verkligen är OK att vuxna män samlar på plastrobotar. Är det verkligen OK att kvinnor i 40-årsåldern identifierar sig med Paris Hilton?

Majoritetsstyret måste helt enkelt bort. På en gång. Det är inte OK att vi beter oss som ett sillstim på väg in i ett späckhuggargap. Det är fan inte OK att vuxna människor motiverar sina äckliga Billgren-prints med att "de är så populära". Det är inte OK att bete sig som en fjortis hela livet.

Fan jävla vuxenbarn. Trött på er är jag.

Fredagsblogg

Vad ska man säga? Det kunde ju aldrig bli bra, men Nyamko Sabuni och Beatrice Ask är ju inte ens humor.

Tänker ändå inte älta det. Det är ju fest ikväll. Och antikmässa imorgon. Ryamattor. Mina föräldrar kommer hit och idag kommer Schenker med min midiklaviatur och mitt nya ljudkort. Life is sweet. Dessutom var vi på TV igår. Och jag har fått ha min iPod på hela morgonen. Ingen gör mig fredagsglad som Timo. Och jag och min flickvän har en plan. Och jag har en ny skjorta. Randig. Brittisk. Klassig. Och ni kan inte annat än älska det nya numret. Jag lovar.

Mansmän

"Om man är mansman (Hemingway) och ska ta nästa steg (ett steg måste väl följas av ett annat?) vad blir det då? Om man man odlat skägg och klätt sig i stövlar, blir nästa steg den rödbrusiga sjömannen? Kommer man att se hipsters med papegoja på axeln och en flaska sämre Captain Morgan stå utstuderat nedpissade på Spy bar med sydvästen inhängd i garderoben?" - Andre kommenterar Mansmannen på Rodeo-bloggen.

Jag har gått och fnissat åt den där kommentaren hela dagen. Vad är det som händer? Vuxna välutbildade människor UPPTÄCKER Hemingway i parti och minut. Eller försöker göra gällande att de alltid älskat honom, men nu kommer ut ur garderoben. Patetiskt. Inte nog med att det är ungefär som att basunera ut att man upptäckt Bruce Springsteen vid 35 års ålder, Hemingway var ju inte mycket till mansman heller.

Han tog livet av sig för det första. Djupt omanligt. För det andra var han författare. Guillou får ursäkta, men det är också ganska omanligt. För det tredje, så fick han inte ens bli kanonmat i första världskriget. Han fick nöja sig med att vara sjuksköterska. Kan en sjuksköterska vara mansman? Givetvis inte. Riktiga mansmän rånar banker, deltar i eldstrider, störtar regeringar, har löjligt mycket sex eller slåss till döden med sina bara nävar. Inte fan sitter dom och knackar skrivmaskin och har ångest.


Riktiga mansmän:

Gene Simmons
Che Guevara
Clark Olofsson
Christer Pettersson
Muhammad Ali
Idi Amin

Kostcirkel

Jag leker med tanken på att börja äta fisk igen. Eller igen, jag har hatat fisk hela mitt liv, men ni förstår vad jag menar. Jag har varit vegetarian sen jag var 13 och aldrig riktigt gjort en riktig omvärdering av det ställningstagandet. I tanken trivs jag med att inte äta djur, även om jag alltid har fuskat med gelatin (I got a sweet tooth, I does). Men jag äter ju så jävla torftigt just nu. Quornfärs, Hälsans kök. Kikärter, Hälsans kök. Qournbullar, Hälsans kök. Dyrt som fan är det också. Vi får se. Problemet är ju som sagt att jag alltid har tyckt att fisk är rätt vidrigt.

Hej Fredrik!

Hej Fredrik!

Jag kallas Bolivar härute i "bloggosfären", och är en pigg och arbetande kille på 25 år. Jag har med stor spänning följt ditt partis omläggning, från ett lågskatteparti till ett... skatteparti (visst låter det bakåtsträvande?). Jag förstår att det är mycket som känns nytt och främmande inte bara för dig, utan för resten av partiet. Bidragssystem, fackföreningar, sjukvård och allt sånt där man tidigare kunde slänga på tippen, ska ju nu kramas och utvecklas. Jag tycker ändå att det är mycket imponerande och föredömligt av dig att du på så kort tid lyckats ta till dig så många begrepp och gjort dem till dina egna. Sättet du leker med ord och hittar nya innebörder i gamla termer på är också en inspiration för varje ung politiker.

Det här med skatter till exempel. Traditionellt har ju skatter använts för att "utjämna klyftor" i samhället. Det betyder ju att folk som jobbar, som du och jag, får betala mycket mer och får mycket mindre tillbaks, jämför med folk som inte jobbar (latmaskar) eller är sjuka (simulanter). Det är helt sjukt orättvist ju! Därför blev jag så glad när jag läste City idag och såg att du har satt ner foten ordentligt i frågan. Vi som betalar är ju dom som ska få tillbaka pengarna också. Så funkar det på banken och så ska det funka i resten av samhället också!

Det här med trängselskatten till exempel. Om sossarna hade fått sitta kvar hade de säkert gjort nån skev 60-talstolkning av folkomröstningen (och vadå bara stockholmare? Det är ju killar som du och jag, vi i förorten, som måste sitta och tomgångsglo 45 minuter bara för att ta oss genom Roslagstull! Om det är några som kör mycket bil genom Stockholm så är det ju vi!) och använt intäkterna till bussar och sånt. Hallå!?! Åker man buss betalar man väl inte trängselskatt?? Efterblivna alltså. Nu när ni vann kommer vi i alla fall få tillbaka pengarna i form av nya vägar och då känns det ju inte lika svettigt att betala skatt. När man får tillbaks hela klabbet liksom.

Ville egentligen bara tacka för en bra första månad som tillträdande statsminister, och jag hoppas att du håller nivån uppe. Ser fram emot fler överraskningar fram till 2010!

MVH Bolivar

Kortslutning

Rubrik: INGET O SE .!!
Avsändare: UPPRÖRD
Tid: 2006-10-01 16:44

TROR NGN DE VANN VM som vanligt = betaloa för och se den MATCHEN NEJ TACK FÖR VÄNSKAPS-MATCHER



Saxat från expressen.se, apropå att Brasilien och Ecuador spelar på Råsunda den 10/10.

Vecka 40

Jag har haft en helt perfekt helg den här helgen. Skönt innehållslös om man snabbt går igenom den. Full av värme och närhet om man tittar lite närmare. I fredags middag i lägenhet med den stördaste terrass jag har sett på länge. Min flickvän var lite luddig när hon briefade mig och fick middagen att låta som värsta grejen, så jag stressade runt på stan och letade efter en skjorta. Jag hittade en exakt 18.59 på Savile Row. Gå dit om ni inte har varit där än. Speciellt om ni känner er lite preppstekiga och normalt sett köper Lyle & Scott på MQ.

I alla fall, sen var det East och Spy Bar och som alltid var det trångt på East och tråkigt på Spy Bar. Det var egentligen lördagen som var den egentliga behållningen. Jag och flickvän låg i hög och sov som två hundvalpar tills klockan blev sex på kvällen. Det grymma med att vara bakfull är att man inte orkar byta ställning när det blir obekvämt. Så även fast syret tog slut och vi klibbade fast på varandra av all svett och min arm somnade och min fot vreds helt fel så låg vi kvar sådär. Det gör man aldrig annars.

Sen kravlade vi ner från loftsängen och gick på Talladega Nights. Sjukt rolig. Jag håller den som det bästa det där gänget har gjort sen Anchorman. Efter bion funderade vi på att gå och äta något, men vi gick hem igen och sov mer hög.

Dagens alliansförslag: Vi genomför trängselskatten, men slopar alla förbättringar av kollektivtrafiken. Bilism is the future!