måndag, maj 21, 2007

Mirabilia

När Amerika upptäcktes och rykten om Cibola och outsinliga silvergruvor nådde den spanska kronan, agerades det snabbt. Inom ett par år var Mexico och Peru där de flesta fyndigheterna fanns, koloniserade, och den otillgängliga och gudsförgätna hålan Potosi var en av världens mäktigaste städer. Samtidigt var inte bara hela den portugisiska halvan obefolkad, utan även för kolonisation alldeles fantastiska områden som Chiles kust och i princip hela Pampas.

Anledningen? Vad skulle en sådan koloni tjäna Spanien för syfte? Västeuropéer värderar sin omvärld utifrån ett bruksvärde. Spanien gjorde det igår, och vi gör det idag. Vi är rädda om regnskogen eftersom vi använder den för att andas. Vi är rädda om vattnet eftersom vi dricker det och vi är rädda om ozonskiktet eftersom vi snabbt förvandlas till chips utan det.

Men om vi inte har någon användning för det, så... Ja det är ganska tydligt att tonfisk och torsk har fler användningsområden för oss människor än kiwifåglar, om man säger så.

Den yttersta konsekvensen för vår arrogans gentemot vår livsmiljö är genteknik. Medierna larmar: "Genmanipulerad mat kan vara skadlig". Jaha ja då ska vi passa oss? Borde vi inte fundera över om det inte kan vara så att genmanipulerad mat, genmanipulerade djur och genmanipulerade barn, ja där har skam gått på torra land, där sket vi i det blå skåpet och någon måtta får det väl ändå vara? Kanske inte för att det är onyttigt, kanske till och med trots att det är nyttigt. Eftersom det är en så jävla osoft inställning till livet bara.

3 kommentarer:

Anonym sa...

är det inte vad gentekniken (och all annan teknologi) används till som gör den osoft, snarare än tekniken i sig? jag menar, vi har ju "visat arrogans mot vår livsmiljö" sen vi slutade vara jägare och samlare.

Anonym sa...

Oskar: Det är ju det jag menar. Att vi alltid har gjort det och verkar vara programmerade att göra det. Därför kan jag inte se att människan skulle kunna behärska genteknik eller annan teknik och välja en annan väg med den. De hör liksom ihop, om du förstår vad jag menar?

Anonym sa...

absolut. jag tyckte mig ana en "inte leka gud"-tendens, men då tycker vi mer eller mindre likadant.